Long time No seen.

Oj oj, så länge sedan det var som jag var inne här sist...
Mest har det berott på att det har varit så "mycket" den sista tiden. Mycket att anpassa sig till, mycket känslor och tankar och mycket att göra.
Aldrig hade jag väl trott att det kom så många sysslor på köpet med eget lägenhet och självständighet...
Städa, tvätta, diska, hålla ordning.... Hälften av tiden går nästintill åt till bara sådant och den tid som blir över är jag så pass slut i antingen kropp eller huvud att mycket tid går åt till att återhämta mig från "allt".
Och jag ska inte sticka under stolen att det är krävande och jag har haft många dalar och tuffa perioder den sista tiden och under de perioderna, som varar allt från dagar till veckor, mår jag ofta så dåligt att jag avskärmar mig och isolerar mig från allt. Mobilen är avslagen, datorn förblir avstängd i flera veckor och jag bor i princip under mitt täcke eller på avdelningen.

Men för tillfället funkar det mesta hyfsat och är under någorlunda kontroll.
Jag är ofta i lägenheten istället för på avdelningen, men jag har fortfarande kvar min plats och mitt rum där ifall jag dippar ner.
LPT:t är kvar men vi kämpar för att få det avskrivet och istället ha LPT i öppenvård.
Tre dagar i veckan är jag på en dagavdelning, där jag trivs och det har hjälpt en hel del.
Tre dagar i veckan träffar jag kommunala psykteamet några timmar, vilket även det är en stor livlina.
Psykologen träffar jag en gång i veckan och vi har inte riktigt kommit igång med något speciellt arbete eller terapi i den bemärkelsen ännu, då vi fortfarande är i "lära känna- fasen". Men tanken där är att eventuellt fortsätta min DBT- behandling som jag påbörjade för några år sedan men inte kunde slutföra.
En behandling hos ätstörnngsenheten ska också inledas någon gång lite längre fram.

Så nu har jag en ovanligt bra period där det mesta flyter på. Dock inte lätt eller enkelt, många stunder är en kamp, men absolut lättare.
Så jag följer mitt schema och vad som är planerat efter dagsformen och tar resterande saker timme för timme, dag för dag.
Jag försöker lyssna och vara uppmärksam på mina tankar, känslor och mående och gör så gott jag kan.
Så får man ju helt enkelt vad tiden utvisar och dagarna och livet för med sig. Det är omöjligt att säga om det här är hållbart och kommer att funka, vi får helt enkelt se.
Timme för timme, dag för dag, och jag fångar varje ögonblick när måendet och mina egna demoner är på min sida till att uppnå det där som kallas guldkorn. Förhoppningsvis kommer jag så småningom att ha så pass många av dessa att dippar och återfall minskar och att de bra dagarna och perioder överväger de dåliga och tillslut tar över.

Som sagt, detta kan bära hän var och hur somhelst och närsomhelst.
Under tiden tar jag tillfullo vara på all hjälp och stöttning som jag får från olika håll nu och gör mitt bästa.